Man kan stödja Estlanssvenskarnas sång- och dansfest om köpa en biljett från Piletilevi. Vi ses i Hapsal!
PROGRAM
11.00 andakt i Hapsals Domkyrka
11.30-12.00 festtåg (Vaba tn, Karja, Lossiplatsi)
12.00 - 15.00 Estlandssvenskarnas V sång- och dansfest ,,Från när och fjärran"
18.00 en klassisk konsert i Domkyrkan
Välkommen till estlandssvenskarnas V sång- och dansfest ”Från när och fjärran”“
Festens tema ”Från när och fjärran” återspeglas i programmet, bland festens deltagare och i publiken. Medverkande körsångare är från trakten runt Hapsal, från andra orter i Estland, från Sverige och Svenskfinland. Från borggården i Hapsal sett är körprogrammet både från när – sånger skrivna och arrangerade i trakten runt stan: ”Aiboland” av Toivo Tomingas och ”Meri laulab” (”Havet sjunger”) av Silvi-Astrid Mickelin – och fjärran – med rötterna i Estlands och våra grannländers körtraditioner som till exempel ”Mu isamaa on minu arm” (”Mitt fädernesland är mig kärt”) av Lydia Koidula och Gustav Ernesaks, Klinga mina klockor av ABBA:s Benny Andersson och Björn Ulvaeus och ”En sommardag i Kangasala” (”Suvepäeva palve”) av Gabriel Linsén.
Från när står även för sånger, talharpan, låtar och danser som uppkommit och traderats i Estlands svenskbygd. De svenska folkdanserna i programmet är ursprungligen från fjärran, men de har dansats av folkdansare i Estland under en lång tid, från mellankrigstiden fram till våra dagar.
Liknande kulturella lån återfinns i visbokssviten, som består av visor som skrivits in i visböcker av estlandssvenskar här i Estlands svenskbygder från 1800-talets slut fram till andra världskriget. Visorna härstammade från fjärran och nådde svenskbygden via de svenska, finlandssvenska och estniska viskulturerna.
Idag är estlandssvenskarna en tvåspråkig grupp. Några av oss har svenska som modersmål och andra estniska. Många är tvåspråkiga. En del bor i Sverige och andra i Estland. Det är därför naturligt för oss att arrangera och mötas på en tvåspråkig fest och bjuda med sång-, musik- och dansvänner och självklart också publik från när och fjärran!
Gemensamma sånger från när och fjärran
Mu isamaa, mu õnn ja rõõm / Vårt land
Text: Johann Voldemar Jannsen, Johan Ludvig Runeberg
Musik: Fredrik Pacius
Arr: Arvo Kuikka
Dirigent: Endrik Üksvärav
TAL:
Estlands kulturministerium
Du gamla du fria (Sa vana, sa vaba)
Text: Richard Dybeck
Musik: svensk folkmelodi
Arr: Ø. Toft
Dirigent: Toomas Aadli
TAL:
Sveriges ambassad
Modersmålets sång (Emakeele laul)
Text och musik: Johan Fridolf Hagfors
Arr: Helge Dahl
Dirigent: Frej Högdahl
Körsånger från när
De följande sångerna är från estlandssvenskarna sett från när, eftersom de skapats eller traderats av estlandssvenskar. ”Aiboland” skrevs av Toivo Tomingas med rötterna på Ormsö till estlandssvenskarnas andra sång- och dansfest 2013, ”Mu süda ärka üles” är upptecknad på Dagö av Cyrillus Kreek, som senare arrangerade den för kör. ”Meri laulab” är skriven av Silvi-Astrid Mickelin, bördig från Ormsö och de sista två visorna, ”A båija båne” och ”Kätt å kakobre” har förmedlats till Cyrillus Kreek av Katarina Glad och Johan Alström, båda hemmahörande på Ormsö.
Aiboland
Text och musik: Toivo Tomingas
Översättning: Linus Ganman
Arr: Sirje Kaasik
Dirigent: Tomas Takolander
Mu süda ärka üles (Mitt hjärta, vakna upp)
Text: Paul Gerhardt
Musik: folklig koralmelodi från Dagö
Arr: Cyrillus Kreek
Dirigent: Oliver Povel
Meri laulab (Havet sjunger)
Text: Silvi-Astrid Mickelin
Musik och arr: Sirje Kaasik
Orkesterarr: Mikko Lagerspetz
Dirigent: Mikko Lagerspetz
A båija båne / Uinu mu hoolde
Visa efter Katarina Glad (Förby, Ormsö)
Insamlare: Cyrillus Kreek
Översättning: Jaak Johanson
Arr: Sirje Kaasik
Dirigent: Sirje Kaasik
Kätt å kakobre / Pekikakud
Visa efter Johan Alström (Borrby, Ormsö)
Insamlare: Cyrillus Kreek
Översättning: Jaak Johanson
Arr: Sirje Kaasik
Orkesterarr: Mikko Lagerspetz
Dirigent: Mikko Lagerspetz
Visor från när och fjärran
En visbokssvit
Visor från när och fjärran är en kronologiskt uppbyggd svit bestående av visor som var populära främst bland estlandssvenska ungdomar från andra hälften av 1800-talet fram till andra världskrigets dagar. Visorna härstammade ursprungligen från främmande kulturer, men blev egna när de skrevs in för hand i anteckningsböcker i hemmen, vid Birkas folkhögskola eller Svenska gymnasiet i Hapsal. Sofia Joons står för urvalet som arrangerats av Mall Ney och Robert Jürjendal.
Arr: Sofia Joons, Meelika Hainsoo, Mall Ney, Robert Jürjendal
Blåslaget
Blåslaget är en blåsorkester i Åbo, sedan över 25 år verksam vid föreningen Svenska Bildningens Vänner rf. och även som studiekrets inom Åbo svenska arbetarinstitut. Orkestern dirigeras sedan 2009 av Mikko Lagerspetz. Blåslaget deltog även i den andra estlandssvenska sångfesten i Hapsal år 2013.
Georgia on my mind
Text och musik: Hoagy Carmichael
Arr: Hal Leonard
Dirigent: Mikko Lagerspetz
Estlandssvenska danser
De två första danserna, ”Äinkrokin” och”Fletdansen”, har upptecknats efter Magdalena Öström (f. 1860) på Lilla Rågö 1934. Danserna har beskrivits av Ingeborg Pöhl-Andersen (f. 1921) och dansats av Rågöbornas danslag i Stockholm.
Dansen ”Vindirka” har skapats av Karin Ericsson (f. Esping) åt Rågöbörnas danslag på 1960-talet. Dansen bygger på traditionella motiv från Rågöarna.
Danserna ”Kom vännen” och ”Kockleiken” innehåller element ur Jakob Steffenssons beskrivningar av danser som dansats på runöbröllop både som delar av ritualen och fristående danser. Dansernas koreografi är skapad av Sille Kapper-Tiisler för estlandssvenskarnas femte sång- och dansfest.
”Runösviten” grundar sig på gamla danser, som tecknades ner på Runö 1967 efter Marina och Peeter Rooslaid. Dansens koreograf Kristjan Torop (1934–1994) forskade och undervisade i estniska traditionella danser och populariserade dem. Han var även folkloreensamblens Leigarid första konstnärliga ledare. Runösviten har varit med i den estniska dansfestens program flera gånger och hör fortfarande till många folkdanslags repertoar. Tack vare ”Runösviten” kan många estniska folkdansare dansa den svenska dansen hambo.
Pakri orkester (Rågöorkestern) består av elever till Rågöspelmännen Endel Enggrön, Hjalmar Enggrön, Herbert Stahl samt danslärarna Nils Sjölund och Gun Pella. Orkestern består av unga musiker som fascinerats av Rågöarnas musik och danser och nu även via Jakob Steffenssons inspelningar tagit upp musik och danser från Runö i sin repertoar. Gruppen har gjort till sin uppgift att lära sig, framföra och presentera estlandssvenska danser vid olika dansevenemang.
Äinkrokin & Fletdansen
Danser efter Magdalena Öström (Lilla Rågö)
Vindirka
Traditionella motiv från Rågöarna
Koreografi: Karin Ericsson
Kom vännen & Kockleiken
Traditionsförmedlare: Jakob Steffensson (Runö)
Koreografi: Sille Kapper-Tiisler
Runösviten
Traditionsförmedlare: Marina & Petter Rooslaid (Runö)
Koreografi: Kristjan Torop
Talharpsorkester
Kärt barn har många namn och så även instrumentet som på Ormsömål heter talharpa, på svenska tagelharpa eller stråkharpa, på estniska hiiu kannel och på finska jouhikko. Talharpa, ett instrument med anor åtminstone sedan medeltiden, spelades på Ormsö och i västra Estland fram till 1900-talets början. Efter andra världskriget var det bara ett fåtal Ormsöbor i Sverige som visste hur man spelade instrumentet.
Talharpans renässans påbörjades så smått redan på 1970- och 1980-talen i Sverige, Finland och Estland och tog fart i Estland på allvar under 1990-talet. Idag kan man lära sig spela talharpa främst på läger och kurser och hos privatlärare. Därutöver har även en del musikskolor börjat erbjuda undervisning i talharpa. Det populäraste lägret är sommarlägret på Ormsö. Där får man lära sig spela talharpa och talharpslåtar och lär känna andra entusiaster. Talharpsspelarna utgör idag en stor sammanhållen gemenskap med medlemmar över hela Estland som för traditionen vidare.
”Tre danser från Ormsö” innehåller en dansmelodi spelad på talharpa ur boken ”Eibofolke” av Carl Russwurm (1855) och två melodier som den finlandssvenska folkmusikinsamlaren Otto Andersson tecknade ned efter talharpsspelaren Hans Rönnkvist/Renkvist vintern 1903–04 på Ormsö. Arrangemanget är skapat av Liisa Koemets-Bastida och Sänni Noormets.
”Fyra laikar från Ormsö” består av dansmelodier i snabb ¾-takt. Den första är en visa som tecknats ned av Cyrillus Kreek efter Katarina Glad, Förby, Ormsö. Därefter följer tre laikar upptecknade av Otto Andersson på Ormsö 1903–04. Den första och tredje av dessa spelades av Hans Rönnkvist, Borrby, och den andra av Anders Ahlström, Borrby. Arrangemanget är skapat av Liisa Koemets-Bastida.
Kolm Vormsi tantsu / Tre danser från Ormsö
Traditionsförmedlare:
nr 1 okänd,
nr 2 & 3 Hans Rönnkvist
Insamlare:
nr 1 Carl Russwurm,
nr 2 & 3 Otto Andersson
Arr: Liisa Koemets-Bastida, Sänni Noormets
Neli laiki Vormsi saarelt / Fyra laikar från Ormsö
Traditionsförmedlare:
nr 1 Katarina Glad (Förby),
nr 2 & 4 Hans Rönnkvist (Borrby),
nr 3 Anders Ahlström (Borrby)
Insamlare:
nr 1 Cyrillus Kreek,
nr 2-4 Otto Andersson
Arr: Liisa Koemets-Bastida
Vallbarnskör
Vallbarnskören består av barn från Ormsö och Stockholm. Under Jaanika Kuusiks ledning framför barnen tre visor förknippade med vallning av djur, något som förr hörde till barnens sysslor. Visorna är nedtecknade av Cyrillus Kreek efter Kristina Massalin från Ormsö, Maria Treiberg från Rickul, och Gettor Renkvist/Rönnkvist från Ormsö. Vistexterna har översatts till estniska av Jaak Johanson. Arrangemanget är gjort av Sofia Joons.
Traditionsförmedlare: Kristina Massalin (Ormsö), Maria Treiberg (Rickul), Gettor Rönnkvist (Ormsö)
Översättning: Jaak Johanson
Arr: Sofia Joons
Svenska danser i Estland
Folkdansarnas andra framträdande består av svenska danser som spridits till Estland i olika tider. I början av 1900-talet spelade Anna Raudkats, Estlands första utbildade dansupptecknare och -lärare, en viktig roll. Hon gav ut boken ”Ett urval av nordiska folkdanser”, som publicerades i Tartu 1927. I boken ger hon rekommendationer för utlärande av danserna i skolor och föreningar. Under den sovjetiska ockupationen sågs inte framföranden av danser med ”västerländskt” ursprung med blida ögon i Estland, men på något sätt lyckades Kristjan Torop lära sig svenska danser och beskriva dem för estniska folkdansare.
Tantoli
Pardansen Tantoli är en variant på schottis som alltid dansats på estlandssvenskarnas sång- och dansfest, ända sedan den första festen 1933.
Fryksdalspolska
Dansen skapades av Anders Selinder 1846 för föreställningen ”Värmlänningarna”. Dansbeskrivningen på estniska publicerades av Anna Raudkauts 1927. Dansen framfördes på estlandssvenskarnas sång- och dansfest 1933.
Gotlandskadrilj
Dansen skapades av Philochoros, en folkdansgrupp för studenter i Uppsala, i slutet av 1800-talet. Dansgruppen var en av de första av sitt slag och är verksam än i dag. Gruppen bestod före 1910 bara av manliga dansare, vilket innebar att några till kroppsbyggnaden lämpliga män fick klä sig i kvinnodräkter och agera damer vid uppvisningarna. Historiskt sett fanns inga kadriljer från Gotland, och det var orsaken till att gruppen skapade den här. I Estland publicerades en beskrivning av dansen av Anna Raudkats 1927.
Fyrpolska
Den här dansen lärdes ut av den svenska folkdansgruppen Hallingebergs Dansgille i Tallinn 1985. Dansbeskrivningen skapades av Kristjan Torop 1986.
Jämtpolska
Kristjan Torop förmedlade Jämtpolskan till estniska folkdansare i januari 1978. Dansen fanns senare med i programmet för den estniska dansfesten 1985.
Engelska från Kökar
Kristjan Torop skapade en dansbeskrivning till den här åländska dansen 1968. På 1800-talet dansade ester engelskor till liknande musik på Estlands nordkust kring Kuusalu och Jõelähtme.
De svenska danserna som hittat vägen till Estland ackompanjeras av Pakri Orkester och Hiiumaa Pillisõprade Selts från Dagö. Dagögruppen fokuserar vanligtvis på musik från sin hemö, men tillsammans med Pakri Orkester har de nu även gjort de här svenska låtarna, som arrangerats av Monika Väliste, till sina.
Körsånger från fjärran
Körsånger från fjärran representerar våra hitresta sångares körkulturer i Svenskfinland, Sverige och Estland. Psalmen ”Den blomstertid nu kommer” sjungs på skolavslutningar i Sverige och bland finlandssvenskarna och står för sommar och frihet. Den estniska texten sjungs idag på skolavslutningar på Estniska skolan i Stockholm. Innan sångfestkören framför ”Den blomstertid nu kommer” sjunger Sofia Joons och Meelika Hainsoo en folklig koralvariant av psalmen. Melodin tecknades ner i Jönköping av den svenska folkmusikupptecknaren Olof Andersson 1929 efter Katarina Utas som då anlänt till Sverige från Gammalsvenskby i Ukraina.
I Estland förknippas Benny Andersson och Björn Ulvaeus främst med ABBA, men de har skrivit en mängd verk även för körer, som till exempel ”Klinga mina klockor”, med en varm känsla för det svenska tonspråket. ”Morgonen ljusnar” har band med Borgåtrakten, men beskrivningen av en sommarmorgon vid havet passar även bra in på sommarstämningen i Hapsal. ”En sommardag i Kangasala” är en mycket välkänd och betydelsefull körsång i Finland och sjungs både på svenska och finska. Något som är mindre känt är att sången översattes till estniska under den sjungande revolutionen och då fick namnet ”Suvepäeva palve”. ”Mu isamaa on minu arm” (Mitt fädernesland är mig kärt) – en av de mest älskade körsångerna i Estland – avslutar Estlandssvenskarnas V sång- och dansfest ”Från när och fjärran”.
Den blomstertid nu kommer / Taas puude latvu paitab
Traditionsförmedlare: Katarina Utas (Gammalsvenskby, Ukraina)
Insamlare: Olof Andersson
Sångare: Sofia Joons, Meelika Hainsoo
Den blomstertid nu kommer / Taas puude latvu paitab
Text: Israel Kolmodin
Översättning: M. Talvet
Musik: koralpsalmbok från 1697
Körarr: Sirje Kaasik
Orkesterarr: Mikko Lagerspetz
Dirigent: Mikko Lagerspetz
Klinga mina klockor (Helisegu minu kellad)
Text: Björn Ulvaeus
Musik: Benny Andersson
Arr: Benny Andersson, Anders Eljas
Dirigent: Jaan Seim
Morgonen ljusnar (Hommik helendab)
Text: Jonatan Reuter
Musik: folklig melodi från Borgåtrakten
Arr: Fridolf Andersson
Dirigent: Håkan Wikman
Suvepäeva palve / En sommardag i Kangasala
Text: Zacharias Topelius
Översättning: okänd
Musik och arr: Gabriel Linsén
Dirigent: Leana Salu
Mu isamaa on minu arm (Mitt fädernesland är mig kärt)
Text: Lydia Koidula
Musik och arr: Gustav Ernesaks
Dirigent: Endrik Üksvärav
Vi tackar våra stödjare:
