Röstningsinformation och kandidaternas presentationer

Röstningsinformationen på svenska finns HÄR.

Kandidaternas presentationer:

• Ants Aaman – har varit i Estlandssvenskarnas Kulturförvaltnings kulturråd tidigare och kandiderar igen att bevara kustsvenskarnas kulturarv.
• Kadri Arm – Mina rötter är på Lilla Rågö och jag vill stärka bandet med den yngre generationen av estlandssvenskar. Jag har inte arbetat för Estlandssvenskarnas kulturförvaltningen tidigare, men jag är ivrig att få mer kontakt med mitt arv och även hjälpa andra att göra det.
• Sten Berg – Jag kommer från Tallinn. Jag är intresserad av kulturarvet från de småöarna och estlandssvenskarnas sång- och dansfest. Jag har tidigare varit medlem av Estlandssvenskarnas Kulturförvaltnings kulturråd i två omgångar. Efter en viss paus är jag redo att återigen ansluta mig till rådet och delta i diskussionerna.
• Jonne Berggren – har ormsörötter och varit medlem i flera kulturråd samt är redo att återigen stödja med sin energi och tankar i det nya rådet.
• Mats Lennart Ekman – Jag härstammar från Söderby, Rickul. Min farfar Invald Ekman var född i Ätsve och uppvuxen i Söderby. Jag vill gärna fortsätta att sprida kunskap om olika aspekter av estlandssvenskarnas kultur och historia. där bland annat fortsatt arbete med att skapa och förbättra wikipediasidor inom dessa ämnesområden skulle kunna ingå. En prioriterad målgrupp vid försöken att sprida kunskap om estlandssvensk historia och kultur är de estlandssvenska ättlingarna i Sverige och andra länder, speciellt bland de yngre generationerna. Förutom att skapa artiklar i Wikipedia skulle jag gärna vilja öka samarbetet med externa aktörer. Exempelvis hade Rickul/Nuckö hembygdsförening i somras besök av en lärare i traditionell timringsteknik och fyra elever från Sjöviks folkhögskola belägen utanför Avesta. Gruppen ville studera estniska, och speciellt estlandssvenska timringstraditioner. Ambitionen är att folkhögskolan senare ska anordna en kurs i timringsteknik på plats i Rickul/Nuckö för medlemmar i hembygdsföreningen. Sannolikt kommer timringsexperterna att sprida information i och utanför sin skola om estlandssvenskarna och den estlandssvenska bygden. Jag har tidigare engagerat mig i och arbetat för Estlandssvenskarnas kulturarv bland annat i egenskap av att vara styrelesemedlem i Rickul/Nuckö hembygdsförening och även ansvarig för dess hemsida. Jag har tidigare som ledamot i Estlandssvenskarnas kulturråd verkat för att sprida kunskap om bygdeskalden Mats Ekman genom att skapa följande wikipedia sida: https://en.wikipedia.org/wiki/Mats Ekman.
• Kairi-Liis Habicht – Jag kommer från Tallinn och mina rötter från den kustsvenska sidan kommer från min fars sida i Rootsiküla på Ösel. Det har hittills varit förvånansvärt lite känt om sambandet mellan flera platser i Estland och kustsvenskarna samt deras kulturarv och värdefulla spår i Estlands historiska kontext. Jag vill bidra till värderingen och framhävelsen av olika aspekter av kustsvenskarnas historia och deras kulturella särdrag i vårt kulturområde. Min önskan är att undersöka kustsvenskarnas matkultur och hitta och bevara matrelaterade berättelser och recept. Mat och gemensam måltid förenar alltid människor. Utbildningsmässigt är jag livsmedelsteknolog och i samband med detta har jag påbörjat olika matlagningstekniker och även olika traditioner och mattraditioner kopplade till de estlandsssvenska områdena. År 2022-2023 arrangerade vi evenemang för att presentera den kustsvenskarnas kultur och matkultur i Svenska S:t Mikaelskyrkan. År 2024 gick vi vidare till gemenskapen och ordnade med hjälp av SOV i Estland en kultur- och matdag för estlandssvenskar i Neve. Jag har genom personliga kontakter försökt hitta människor med kustsvenskarnas rötter i som för närvarande bor på helt andra ställen i Estland och fått några intressanta recept från dem. År 2024 deltog jag i ett projekt finansierat av Sweden-Estonia Cooperation Fund och Estlands Riksarkiv för att samla in minnen från kustområdet med hjälp av filmning.
• Juta Holst – Jag kommer från Tallinn. Jag vill fortsätta att utforska det estlandssvenska kulturarvet och presentera detta.
• Lydia Kalda – Jag satsar på dedikerat arbete i Hapsal, på Aibolands Museum, där jag presenterar den färgstarka kustsvenskarnas historia för alla besökare. Jag hjälper till att att stödja kustsvenskarnas musikarv och att det lever vidare och jag bidrar på museet talharpas undervisning och presenterar talharpa till besökare. Jag ledar den svenska språkbo på museet som är en grupp som vill öva svenska.
• Ülo Kalm – Jag härstammar från Nuckö. Svensk kulturarv bevarande och framförande till allmänheten är viktig mig. Jag har tidigare engagerat mig i och arbetat för Estlandssvenskarnas kulturarv via Aibolands Museums verksamhet.
• Neeme Kari – Jag kommer från Ormsö och från kustsvenskarnas familj. Född i Nuckö och uppvuxen i Hapsal. Livet ledde mig till universitetet i London. Sedan 1999 bor jag i Estland och är företagare, verksamt inom turism och konferensorganisation. Jag ser att följande frågor är viktiga och skulle vilja fortsätta arbeta med dem om jag blir vald: 1) Bevarande och främjande av den kustsvenskarnas kultur och arv, även med hjälp av lokala invånare som inte har kustsvenskarnas rötter – så att de känner sig mer som medlemmar i den estlandssvenska gemenskapen och värdesätter arvet samt vidarebefordrar den kustsvenska berättelsen. 2) Införa i utbildningssystemet grundligare introduktion baserat på kustsvenskarnas historia. 3) Hitta nödvändig finansiering för att presentera arvet och göra framtidsinriktade aktiviteter. Varför inte göra en spelfilm eller serien som bidrar till en bredare spridning av det estlandssvenska arvet även bland ungdomar. Deltagit i Estlandssvenskarnas kulturförvaltnings arbete sedan 2007 och har sysslat med olika frågor samt bidragit till arrangemang och genomförande av flera evenemang som presenterar kustsvenskarnas kultur.    
• Kalev Kukk – Jag kommer från Nargö. Jag är främst intresserad av Nargös kulturhistoria och estlandssvenskarnas personhistorier (just nu mest av allt ekonomiprofessorn Ragnar Nurkse och skolläraren Johan Klanman).
• Age Kõiveer – Jag är Age Kõiveer (född Streng), född och uppvuxen i Rumpo by på ön Ormsö. Jag bor och arbetar på Ormsö som lärare, där jag undervisar i svenska och naturämnen. Jag har avslutat Tartu universitetet med inriktning på naturvetenskapslärare (2003) och biologi (2004). I nästan 30 år har jag varit kopplad till vårt familjeföretag Rumpo Mäe gård, som erbjuder turismtjänster. Dessutom har jag hjälpt till att bevara och föra vidare spelkunskapen av talharpa eller hiiu kannel, bland ungdomarna på Ormsö och har lett elever i att lära känna sin hemöds rika tradition och kulturarv. Jag har organiserat flera internationella talharpasläger på ön, lett elever på Ormsö gryndskola och uppträtt för vuxna och ungdomar både på Ormsö och på övriga scenen i Estland. Jag har lett olika projekt inom traditionell kultur i skolan och deltagande i evenemang.
• Kristi Mikiver – Mina förfäder kommer från Klottorp och Höbring. Jag har vuxit upp inte långt därifrån – i Nõva/Neve – och gått i gymnasium i Nuckö. I dag delar jag mitt liv mellan Tallinn och Hapsal. Jag kom i kontakt med estlandssvenskheten tack vare min mormor Elna. Under 1990-talet deltog vi i nästan alla estlandssvenska evenemang i Estland, eftersom hon ville träffa sina bekanta och barndomsvänner. Sedan dess har estlandssvenskheten varit en viktig del av min identitet. Yrkesmässigt har jag de senaste åren arbetat vid olika ministerier, vilket har gett mig en god insikt i politikutformning och ett kontaktnät. De kunskaper och kompetenser jag skaffat mig under åren kan vara till nytta i arbetet i kulturrådet. Jag anser att följande frågor är viktiga, som jag vill verka för och arbeta med om jag blir invald i Estlandssvenskarnas Kulturförvaltnings kulturråd: Sprida kunskap om estlandssvenskarnas traditioner och arv i det estniska samhället. Delta i arbetet med minoritetspolitiken i Estland (lagstiftning, finansiering etc). Skapa och anordna evenemang för att främja den estlandssvenska identiteten. Jag var ledamot i kulturrådet 2023-2025. Jag hjälpte till när Aibulands Museum startade. Under mina universitetsstudier skrev jag en uppsats om svenska skolor i Estland.
• Berit Nuka – Jag härstammar från Tallinn/Ormsö Jag vill hålla estlandssvenskarnas kultur både levande och förnyande genom att involvera fler personer som kanske inte har estlandssvenska förfäder, men som har ett stort intresse och engagemang för kulturen. Att hitta finansiering för att genomföra de planer som satts upp i strategin för det estlandssvenska kulturområdet och arbeta mer professionellt med både hemsida, webbtidning och evenemang så att de blir mer attraktiva för en större allmänhet. Sedan 2020 har jag varit med i estlandssvenskarnas kulturrådet och i kulturrådets styrelse. Under den här tiden har jag varit med och steg för steg hjälpt till att förverkliga strategin för det estlandssvenska kulturområdet.
• Peeter Paemurru -Från Östra Virland kommer mina farsidans anor. Jag önskar bevara estlandssvenskarnas kulturarv och hålla traditioner. Jag gärna organiserar sångfester, där jag hjälper till med att presentera sångfesternas historia och sammanställa repertoaren. Gammalsvenskby (Ukraina) kultur och språk är intressanta också.
• Anu Raagmaa – Jag kommer från Hapsal och historiska svenskbygderna. Eftersom jag arbetar på Aibolands museum är temat om estlandssvenskar med deras bekymmer och glädje bekanta för mig. Jag har bidragit på olika evenemang och kommer definitivt att göra det även i framtiden. Det är viktigt att bevara och främja estlandssvenskarnas kultur och arv på det bästa möjliga sättet.
• Piret Miina Roberg – Mina förfäder har bott på Nuckö halvön i flera generationer. Min mormor var estlandssvensk. Jag lärde mig svenska redan i grundskolan och var elev i Nyckö Gymnasium. Språkkunskapet har gett mig möjlighet att förstå sina rötter, uppleva svensk litteratur och musik samt att bevara och skapa kontakter. Jag önskar fortsätta arbetet så att vår historia blir mer synlig och inspirerar den yngre generationen. Ett kulturarv skulle nå vardagen och estlandssvenskhet skulle vara något speciellt som ger livet glädje. Viktiga ämnen: en bredare presentation av vår historia, att föra kulturarvet in i vardagen, att stärka banden mellan de estlandssvenska minoriteterna, svenska språkkunskaper i Estland. Jag har varit medlem av den estlandssvenskarnas kulturförvaltnings kulturråd (2022–2025) och varit ledamot i kulturförvaltningens styrelse, där jag har bidragit till tankar om Aibolands framtid och involverat olika parter. Har bidragit till spridningen av tidskriften Eestirootslane, deltagit i arrangemanget av den föregående sång- och dansfesten samt bidragit till att årets Mårtensmarknad skulle ha Aibolands huvudgästsroll värdigt representerad.
• Lars Johan Rönnberg – Min far föddes på Ormsö och jag är delägare i släktgården i Rälby, Ormsö. Jag har varit med i kulturrådet sedan starten och om jag blir återvald till kommande mandatperiod villjag fortsätta att arbeta med bevarandet av det estlandssvenska kulturarvet. Jag vill också forsätta att vara en förbindelselänk mellan estlandssvenskarna som är bosatta i Sverige och kulturrådet och naturligvis arbeta för att stärka banden över Östersjön. Jag anser att foljande frågor är viktiga, som jag vill verka för och arbeta med om jag blir invald i Estlandssvenskarnas Kulturråd: Stärka banden mellan estlandssvenska foreningar och institutioner på båda sidorna av Östersjön. Bevara och sprida kunskap om det estlandssvenska kulturarvet. Sprida kunskap till och engagera den yngre generationen av estlandssvenskar i arbetet med att på olika sätt bevara det estlandssvenska kulturarvet. Jag har varit ordforande for Estlandssvenskarnas kulturforening Svenska Odlingens Vänner sedan 2006 och varit med i kulturrådet sedan starten.
• Elna Siimberg – Mina rötter är i Vihterpalu/ Vippal. Jag vill undersöka, bevara och presentera kustsvenskarnas historia och arv. Jag är för närvarande Kulturförvaltningens rådets ordförande.
• Karina Siimberg – Jag kommer från Hapsal. Jag anser att följande frågor är viktiga, som jag vill verka för och arbeta med om jag blir invald i Estlandssvenskarnas Kulturförvalynings kulturråd: Fokusera mer på den unga generationen och hur kan vi involvera ungdomar. Idag är mest av evenemang vi organiserar för den äldre generationen, kanske skulle kulturrådet organisera några aktiviteter (estlandsvensk familjedag, utflykt..) för yngre för att dom växer upp i detta kulturrummet och det känns naturligt att vara involvad i framtiden. Och varför inte skapa en barnbok på svenska (kanske i samarbete med en författare?) med estlandsvensk/kustestniska teman (havet, folklore), eftersom olika vuxenböcker lanseras varje år om estlandsvenska kläder, tradition osv. Iden skulle vara att engagera barnen från tidig ålder. Jag har tidigare engagerat mig inom kulturrådet.
• Jana Stahl – Mina farsidans förfäder kommer från Lilla Rågö och Rickul. Jag vill under den nya perioden, om jag blir vald, fokusera på den del av kulturstrategin som hittills varit svagast – samarbete och synlighet. Jag vill bidra till att stärka kustsvenskarnas kulturområdet i Estland (kulturvägar, en gemensam webbportal) och att koppla samman den estlandssvenska kulturområde i Estland med de estlandssvenskar som bor i Sverige, inklusive att involvera yngre generationer på båda sidor om Östersjön. Framöver behöver vi arbeta med att hitta de finansiella resurser som krävs för att genomföra strategin, vilket ständigt har varit ett hinder för våra föreningars långsiktig verksamhet. Jag är för närvarande ordförande i kulturförvaltningens styrelse och deltar frivilligt i Estlands Öarnas Tings styrelse.
• Ege Streng -Jag bor på Ormsö. Min farfar var estlandssvensk och bodde också här på Ormsö. Jag har fyra barn och den yngsta går i tredje klass på Ormsö grundskola, de andra två tjejerna går på Nuckö gymnasium och sonen är vuxen och arbetar på fastlandet. Den estlandssvenska kulturen är viktigt att bevara som andra kulturer i Estland. Jag anser att det är viktigt att vi lär våra barn sin egen kultur och låter dem delta i att hålla traditionerna levande och spela talharpa.
• Leif Roger Strömfelt – Jag kommer från Ruhnu / Runö. Jag vill arbeta för att  den estlandssvenska kulturen dokumenteras djupare, presenteras, visas tydligare och oftare. Samt att visa vilka samband språkligt och kulturellt mellan de olika svenskbygderna i Estland har funnits och finns just nu. Tidigare invald i Kulturrådet, tidigare ordförande för Runöbornas förening, tidigare kassör och styrelsemedlem i SOV Sverige, ersättare i Runö kommuns råd, medlem i stiftelsen Aibolands museums råd.   
• Erik Jakob Söderberg – Jag är från Lilla Rågö. För mig är viktiga levande småöar och jag vill arbeta vidae med detta.
• Raul Targamaa – Jag är intresserad av att delta i kulturråds arbete om jag blir vald. Jag har varit involverad i flera kulturråd och även i styrelsen för kulturförvaltningen.
• Tiiu Tulvik – Jag kommer från Nuckö. Jag vill utveckla och bevara estlandssvenskarnas kulturarv. Jag har undervisat förskolans barn, elever och även vuxna i kustsvenskarnas traditionella danser och sånglekar, samt organiserat och hjälpt till att organisera evenemang i Nuckö, deltagit i förberedelserna för den estlandssvenska sång- och dansfesten, deltagit i estlandssvenskarnas sång- och dansfester, framförat Mats Ekmans låtar med Nuckös kvinnlig trio.
• Benny Vesterby – Jag kommer från Roslep. Jag vill informera lokalbefolkningen om estlndssvenskarnas liv- och kulturarv. Deltagit i kulturförvaltningen och Rickul/ Nuckö Hembygdsföreningen.