{"id":1400,"date":"2024-02-22T17:10:48","date_gmt":"2024-02-22T15:10:48","guid":{"rendered":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sofia-joons-ar-konstnarlig-ledare-for-estlandssvenskarnas-femte-sang-och-dansfest\/"},"modified":"2024-06-16T12:08:15","modified_gmt":"2024-06-16T09:08:15","slug":"sofia-joons-ar-konstnarlig-ledare-for-estlandssvenskarnas-femte-sang-och-dansfest","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/sofia-joons-ar-konstnarlig-ledare-for-estlandssvenskarnas-femte-sang-och-dansfest\/","title":{"rendered":"Sofia Joons \u00e4r konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r estlandssvenskarnas femte s\u00e5ng- och dansfest"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"
Foto: Kaari Saarma<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n

Vad fick dig att vilja ta p\u00e5 dig uppdraget som konstn\u00e4rlig ledare?<\/strong><\/p>\n\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag var inblandad i Estlandssvenskarnas s\u00e5ng- och dansfest var 2013. D\u00e5 var syftet att \u00e5terskapa estlandssvenskarnas s\u00e5ng- och dansfest fr\u00e5n 1933. D\u00e4refter har jag inte kunnat medverka i arbetet med den tredje och fj\u00e4rde s\u00e5ng- och dansfesten, men det har varit sp\u00e4nnande att se p\u00e5 h\u00e5ll hur festen har utvecklats och slagit rot som en ny tradition. N\u00e4r jag b\u00f6rjade arbeta med \u00e5rets specialprojekt Visbokssviten Fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran<\/i> f\u00f6ddes tanken att n\u00e4r och fj\u00e4rran kunde vara temat f\u00f6r hela festen. N\u00e4r jag tillfr\u00e5gades att leda det konstn\u00e4rliga arbetet k\u00e4ndes det naturligt att anta utmaningen. Ett annat sk\u00e4l \u00e4r att det med \u00e5ren vuxit fram ett dynamiskt, m\u00e5ngsidigt och kreativt arrang\u00f6rsteam vilket gjorde att det k\u00e4ndes tryggt och roligt att tacka ja. <\/p>\n\n

Vad \u00e4r konceptet och budskapet med festen?<\/b><\/p>\n\n

Om man t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 musikkulturen hos estlandssvenskarna p\u00e5 1920- och 1930-talen \u00e4r det tydligt att de \u00e5 ena sidan v\u00e4rnade om och v\u00e4rdesatte sitt eget musikaliska arv och \u00e5 andra sidan var \u00f6ppna f\u00f6r s\u00e5nger fr\u00e5n n\u00e4rliggande kulturer. Det viktigaste budskapet \u00e4r f\u00f6rmodligen att estlandssvenskarna har n\u00e5got att vara stolta \u00f6ver och v\u00e4rna om, samtidigt som de \u00e4r intresserade av s\u00e5ngskatter fr\u00e5n andra h\u00e5ll.<\/p>\n\n

Varifr\u00e5n fick du id\u00e9erna till repertoaren?<\/b><\/p>\n\n

Jag har tittat noggrant p\u00e5 programmen f\u00f6r tidigare s\u00e5ng- och dansfester och m\u00e4rkt att vissa s\u00e5nger har kommit att bli festens signaturmelodier. Jag uppt\u00e4ckte ocks\u00e5 att det finns utrymme f\u00f6r variation. Jag forskar f\u00f6r n\u00e4rvarande om skapandet och uttrycket av estlandssvensk identitet med s\u00e5nger som verktyg, s\u00e4rskilt under mellankrigstiden, och jag blev sj\u00e4lv \u00f6verraskad av att uppt\u00e4cka en ganska stor dynamik. S\u00e5ngerna utgjorde verktyg f\u00f6r att b\u00e5de knyta band b\u00e5de till det egna f\u00f6rflutna och till de kulturer och folkgrupper som omgav dem.<\/p>\n\n

Estlandssvenskarnas musikkultur beskrivs ofta som arkaisk och primitiv, med en s\u00e4rpr\u00e4gel som kopplas till en isolering. Jag har sj\u00e4lv varit mycket engagerad i estlandssvenskarnas \u00e4ldre musik och spelat talharpa (str\u00e5kharpa) och sjungit folkliga koraler. Detta g\u00f6r att jag vet vad det \u00e4r f\u00f6r kulturella p\u00e4rlor som g\u00f6mmer sig d\u00e4r och de vill vi ocks\u00e5 lyfta fram. Med den kommande s\u00e5ng- och dansfests repertoar vill jag framf\u00f6r allt skapa en dynamisk bild av estlandssvenskarnas musikhistoria och bygga en bro mellan v\u00e5r tid och tidigare epoker. <\/p>\n\n

Vad st\u00e5r\u00a0N\u00e4r och fj\u00e4rran\u00a0<\/em>f\u00f6r och hur m\u00e4rks det i programmet?<\/b><\/p>\n\n

Jag har samlat in handskrivna visb\u00f6cker som skapats av estlandssvenskar fr\u00e4mst under mellankrigstiden. Repertoaren var ursprungligen p\u00e5 standardsvenska och senare, fr\u00e5n slutet av 1920-talet och fram\u00e5t, tillkom s\u00e5nger p\u00e5 estniska. Man kan s\u00e4ga att den stora v\u00e4rlden n\u00e4rmade sig estlandssvenskarna genom popul\u00e4rmusiken. Visboken symboliserar en \u00f6ppen inst\u00e4llning till grannkulturer. Visorna kommer fr\u00e5n fj\u00e4rran, men de har snappats upp av unga estlandssvenskar i Estlands svenskbygder. Det n\u00e4ra betonas i programmet \u00e4ven av visor p\u00e5 dialekt, talharpsmusik och traditionella estlandssvenska danser. \u00c4ven k\u00f6rprogrammet inneh\u00e5ller s\u00e5nger fr\u00e5n n\u00e4ra h\u00e5ll, men d\u00e5 i betydelsen att de skrivits av estlandssvenskar eller \u00e4r arrangemang av estlandssvenska folkvisor. K\u00f6rs\u00e5nger fr\u00e5n fj\u00e4rran utg\u00e5rs av s\u00e5nger som ing\u00e5r i k\u00e4rnrepertoaren i den svenska och finlandssvenska k\u00f6rkulturen. I dansrepertoaren ing\u00e5r danser fr\u00e5n fj\u00e4rran: svenska folkdanser som tagit sig \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n till estniska folkdansare under 1900-talet, \u00e4ven under sovjettiden. D\u00e4rav titeln Fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran.<\/p>\n\n

Vilka \u00e4r dina n\u00e4rmaste medarbetare f\u00f6rberedelsearbetet bakom s\u00e5ng- och dansfesten?<\/b><\/p>\n\n

Festenskommit\u00e9 best\u00e5r av Sirje Kaasik, Sille Kapper-Tiisler, Tiiu Tulvik, Toivo Tomingas, Endrik \u00dcksv\u00e4rav, Jana Stahl, Peeter Paemurru, \u00dclo Kalm med Lydia Kalda och Anu Raagmaa fr\u00e5n Aibolands Museum. Senare kom med kommit\u00e9 Kairi-Liis Habicht, Raul Targamaa, Piret Miina Roberg, Neeme Kari, Berit Nuka. <\/p>\n\n

Andra som har bidragit med id\u00e9er och konkret hj\u00e4lp \u00e4r Jan R\u00f6nnberg (Sverige), Sofia Lindroos (Finland), Yngve Rosenblad, Mall Ney, Robert J\u00fcrjendal, Liisa Koemets-Bastida, Lauri \u00d5unapuu, Meelika Hainsoo, Kristiina Siig och Helle Suurlaht. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad fick dig att vilja ta p\u00e5 dig uppdraget som konstn\u00e4rlig ledare? F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag var inblandad i Estlandssvenskarnas s\u00e5ng- och dansfest var 2013. D\u00e5 var [\u2026]<\/span><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[53],"tags":[],"class_list":["post-1400","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-team2024"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1400","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1400"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1400\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1401,"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1400\/revisions\/1401"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1400"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1400"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/eestirootslane.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1400"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}